Obey Swedish law - stop the deportations to Syria

Sverige avvisar flyktingar till Syrien, trots det mycket allvarliga läget i landet. Detta är helt oacceptabelt. Europakonventionen förbjuder uttryckligen länder som undertecknat att avvisa människor som riskerar att utsättas för tortyr eller omänsklig och förnedrande behandling. Detta har dessutom understrukits i flera domslut i Europadomstolen. Europakonventionen är inskriven i svensk lag.Därför ska vi inte utvisa oppositionella, eller andra flyktingar, tillbaka till länder i krig eller intern konflikt. Ändå gör vi det ganska ofta av orsaker som mer har med internationell maktpolitik att göra, mindre med humanitära omsorger och respekt för svensk lag.

Arabvåren nådde Syrien mars i år och människor tog till gatorna i fredliga demonstrationer för att protestera mot Assad-regimen. Sedan dess uppskattar FN att över 3500 människor har dödats, däribland hundratals barn. Rapporter om fler dödsoffer tillkommer varje dag. Till regimens facit kan dessutom otaliga sårade och tiotusentals fängslade, hotade och torterade människor läggas. Regimen har bland annat särskilt riktat in sig på läkare som ger vård till skadade demonstranter.

Men antalet döda är troligen större. Det finns inget sätt att veta hur stort mörkertalet är, då oberoende journalister inte kan arbeta i Syrien. Men via internet kan vi se utsmugglade bilder på demonstrationståg som urskiljningslöst beskjuts av militären. Det framstår alltmer som att landet riskerar att kastas in i ett blodigt inbördeskrig. Därför kräver vi att Sverige ska följa svensk och internationell lagstiftning enligt de åtaganden vi har gjort och har att rätta oss efter, och stoppar alla avvisningar till Syrien tills läget förbättrats.

Detta är inte först och främst en fråga om svensk invandringspolitik eller ett krav på att någon specifik form av uppehållstillstånd måste utfärdas för alla som kommer hit från Syrien. Det är en enkel uppmaning till regering och myndigheter att se till att rådande lagstiftning efterlevs.

Removing Gina

Tiden finns tyvärr inte till att skriva blogginlägg i den form som jag vanligtvis väljer att uttrycka mina tankar. Istället lägger jag in exemplen på några röster som styrt debatten om Gina Dirawi. Om vi lägger bort konventionella islamofober som Dilsa Demirbag-Sten, bloggarna soldatmamman, Bitte Assarmo och Anna Ekström, folkpartisterna Erik Svansbo och Mathias Sundin samt diverse andra personer som gör vad de kan för att utöva sitt hat, så kom det in några annorlunda röster in i diskussionen. Med annorlunda röster menas då en utveckling av islamofobin som personerna exponerar till nästa grad. Här följer exempel för dessa uttryck:

Axess chefredaktör Johan Lundberg drar sig inte för att helt ogrundat påstå att Gina har förnekat förintelsen:

I samma anda lägger folkpartisten och riksdagspraktikanten Naomi Abramowicz, som för övrigt är dotter till Lisa Abramowicz – generalsekreterare för Svensk Israel-information som har gjort grova islamofobiska uttalanden, som relativiserat med dess allvar och som nedspelat dess roll i utvecklingen i väst – allvarliga påståenden, helt fabricerade, i munnen på Gina:

DN:s politiske redaktör Wolodarski följer med i hetsjakten – och som källa använder han skrivelser av den rasistiske folkpartisten Erik Svansbo:

En annan person som också följde med i detta tåg var SvD:s politiska ledarskribent Sanna Rayman, vars fokus låg mest på Ginas kommentarer om USA:s krigshandlingar. I detta uttrycker hon detta:

Alltså – hennes ålder och palestinska ursprung diskvalificerar henne från att delta i politiska debatter eftersom hennes saklighet/neutralitet är att ifrågasätta. Hur detta tedde sig med bakgrunden, och om hon var beredd att påstå samma sak gällande en person med judisk bakgrund var frågor jag undrade över. Fram tills detta klockslag har det inte kommit något egentligt svar.

Med personer som dessa i det offentliga som gör detta med sina överordnades blida ögon är Gina chanslös, för islamofobin och arabhatet är så pass normaliserade att avvikelser från dem är det som sticker ut. Vilken källkontroll, vilken saklig genomgång, vilken hederlighet. Herregud, säger jag bara.