Ramadan behaviour – part 1

Detta inlägg är det första i en serie om svensk ramadan. Då syftar jag inte till ramadan bara under svenska förhållanden utan också till ramadan som en ny svensk tradition. Vi svenska muslimer, etniska svenskar och svenskar med ursprung i andra etniciteter, har vår plats och tid – bland andra, lika mycket som andra. Att ta plats och visa upp sig är inte mer skamset eller problematiskt som det är för vilken annan grupp som helst. Texterna jag publicerar kommer i stort att vara personliga och inte gå så mycket in på teologisk-tekniska detaljer – sådant får man själv leta upp bland teologerna och experterna. Snarare kommer de att vara utformade att klargöra det vardagliga i fastandet och ramadan-atmosfären. Hur många delar det blir vet jag inte, jag kommer att försöka skriva progressivt under månadens lopp och en iakttagelse kan komma av hur texterna utvecklas utifrån min form och utveckling. Det är mitt bidrag till en normaliseringsprocess av vår existens och prevalens. Jag vill inte ta en tum av något som tillhör någon annan, och inte heller vill jag göra avkall på en tum av det som jag fötts med (förhudsskämten är redan dragna så ni slipper besvära er, tack :) ).


Ramadan är en månad i den muslimska kalendern under vilken praktiserande muslimer utövar vissa ritualer. Månaden, vars namn kommer utav en arabisk ordstam som syftar till intensiv hetta, är utsedd av koranen som fastemånad och den period då koranen uppenbarades för första gången. I rutinerna tordes den mest bekanta för icke-muslimer vara avhållsamhet från mat och dryck under dygnets ljusa timmar. Dygnets ljusa timmar kan antas vara föremål för tolkning men vad detta innebär i fråga om fastandet är något som är specificerad i koranen. I sura (kapitel) 2 ayat (rad) 187 kan man läsa ”[…] ni får äta och dricka till dess den vita strimman av gryningsljuset kan urskiljas mot nattens mörker […]” (Knutströms översättning) vilket syftar till horisonten. Numera finns det tidtabeller där detta klockslag är inskriven på minuten för den plats där man bor. Fastandet handlar i grund och botten om intentioner vilket har gjort så att muslimer traditionellt sett börjar och avslutar sin fastedag med tidsmarginal (5-10 minuter) till fastedagens fördel. I länder där böneutrop finns är kvällsbönsutropet indikatorn att bryta sin fasta eftersom det sammanfaller med nattens inträde.

Årets ramadan-månad kommer att falla in antingen den 31:a juli eller 1:a augusti och vara antingen 29 eller 30 dagar. Varför datumet och längden inte är statiska beror på ett par faktorer. Ramadan följer den islamiska kalendern som är en månkalender. Utifrån beräkningar och iakttagelser är ett månår 354-355 dagar. Samtidigt skiljer sig månaderna i längd beroende på dagsbyte och de tar igen det från varandra efter oregelbunden periodisering. Detta betyder att en islamisk månkalendermånad är 29 dagar när den är som kortast och 30 dagar när den är som längst. Månadsbrottet kommer av att nymåne skärskådas av ögonvittnen, generellt sett officiellt utsedda, och utannonseringen av ramadans infallande sker officiellt på landnivå. Värt att notera är att i islamisk tidsberäkning infaller en ny dag när natten träder in enligt given definition vilket förklarar att ramadan träder omedelbart redan samma dag in när nymånen skärskådats. Det är ej sällan att olika länder skiljer sig åt med 1-2 dagar i ramadandeklarationen och då kan man ha börjat fasta i ena landet men inte i grannlandet. Iran och Turkiet är länder som ofta backar 1 dag från resten av den muslimska världen. Tron, framförallt gällande Iran, bland muslimer är att detta är en envis politisk markering mot Saudiarabien som är det land vars utannonsering alla andra är starkt influerade av då den brukar vara den säkraste.

Detta är något som kan visa sig även i andra länder där muslimer, som bekänner sig till shia, en av 2 huvudinriktningar inom islam, finns. Ramadanmånadens infallande och upphörande kan skilja sig åt på någon dag utan att det för den delen har någon som helst teologisk förklaring. Detta kan ibland skapa småpinsamma situationer när man slängt fram kardan för att gratulera någon på helgdagen och personen säger: jag fastar fortfarande. En klok fråga här är varför man i dagens teknikutvecklande värld inte går på astronomiska beräkningar för att fastställa exakt datum när man gör det i fallet med bönetider. Förklaringen har mer än 1 svar. Det finns länder, såsom Libyen, som gjort så under en tid och det finns inget teologiskt hinder till logiska lösningar som denna. Utannonseringen av ramadan har en stark traditionell komponent som många vill bevara på det sett som man har gjort sedan profetens dagar, och traditionellt sett måste utsedda trovärdiga ögonvittnen ha skärskådat nymånen för att ramadan ska utannonseras. Utannonseringen handlar inte heller om månader utan om 1-2 dagars skillnad. Systemet gör så att ramadan roterar genom gregorianska kalendern, årstider och säsonger och enligt beräkningar återkommer ramadan var 33:e år under samma gregorianska period.

I nästa avsnitt går jag mer in på det svenska fastandets vardag och ickedag.