lördag, april 09, 2011

Ambassadeur of hair



Det sägs att frisören är den arme mannens psykolog. De får höra och se mycket utan att för den delen ha något med sakerna att göra. Folk lättar sitt hjärta och talar ut om allt möjligt medan frisörernas uppmjukade öron absorberar det. Så om jag ska låta torr saklighet ta över analysen så kan det kanske ändå ligga något i förklaringen som vederbörande gett till sitt agerande. Jag talar givetvis om det nyligen publicerade fallet där chefen för en frisörsalong (Vicky Sjöberg - bilden) valde att, vid första anblick, slänga ut en elev (Rayan Abdel Rahman) som hade gått dit för att göra praktik. Anledningen var att eleven hade sjal på sig och det skulle, enligt chefen, skrämma iväg kunderna. Så för att betona sin position nöjde chefen sig inte med detta - det blev inte bara utslängning utan även ett tjog med billiga ord, hotfullt beteende och utskällning inför kunderna. Kanske gjorde hon det bästa av situationen. Hon är nog medveten om vilka kunder det är som kommer till hennes salong. Hon känner dem väl och hon vet hur hon ska behaga dem. En förödmjukad besjalad tonåring, det kittlar väl många sinnen hos folk.


Sen tänkte jag om, och hornen växte ut. Jag har lärt mig att acceptera dem och därför tänker jag fatta mig kort – torr saklighet kan ta sig i kånkelbärbusken. Det finns inte ens en skugga till saklighet, rationalism eller hederlighet när det kommer till rasism, så varför ska jag unna denna händelse den energin? Hur många gånger har vi inte stött på detta? Sjöberg, en för övrig sönderblekt tant med white trash-frisyr och tonårskomplex (jorå, sök hennes namn och se sidorna där hon ”hänger” som ungdomarna säger), pinkar sitt revir som många innan henne gjort. Samtidigt är detta den fegaste formen av ideologiskt outande man kan tänka sig, om det nu överhuvudtaget är ett sådant. Sjöberg slänger över det yttersta ansvaret för sitt beteende på sina kunder – det är på grund av dem och för deras skull jag gör detta – de är så pass rasistiska att de får krupp bara av att se henne här och då kommer inte hit något mer! Vore jag kund hos henne (med en åsikt som var annorlunda än vad hon hade – om sin salong om mig som hennes kund) så skulle jag slå ett litet ping till henne och berätta varför hon har tagit ord i mun som är större än vad hon kan stå för.


Ändå – är folk så vansinnigt insnöade? Jag menar, det är ju Malmö – Skåne, trotsallt. Kan de inte lyfta blicken från sitt våta hår för att se personen? Att bära upp och hylla fördärvande ideal med fokus på barbarellism, att specialisera sig på att skapa osäkerhet hos folk och att slå mynt av just denna osäkerhet, att profilera sig som representant för kollagenförstärkt våpaktighet är en hel del att skämmas för, men Sjöbergs argument blir då att hon inte tvingar någon. Fanns inte denna möjlighet till val även för denna muslimska flicka? Eller kanske ansåg hon att hennes fall var så betydelselös att det inte värt risken, även om det innebar en enda kund. Tänk att ett barn blir en ekonomisk och emotionell riskfaktor så potent att det får svarta vingar att växa ur ryggen på fullvuxna människor. Rasismen och islamofobin är djupt inne i folk att värdet i det värdelösa håret som klipps och slängs blir mer än flickans framtid och integritet. Sjöberg kan inte beklaga sig över en bitter verklighet hon måste anpassa sig till. Hon talar inte om systemet, hon ÄR systemet. Detta kan ni meddela henne via hennes hemsida, som hittas här. Salongen heter Emesuell. Hälsa från mig att hon nu, efter genus- och homo-certifiering, har startat en ny och föga smickrande trend i näringslivet – svin-certifiering.

Inga kommentarer: