söndag, december 12, 2010

Diseases and Burns


Ett självmordsattentat, i Sverige, med sjuklig extremism written all over it. Alla detaljer är inte ute än, men vi vet tillräckligt mycket för att se att det irrationella och hemska introducerar sig själv i en ny skepnad i Sverige. Tankar om teknikaliteterna har överhanden: var han ensam och galen, trots fru och barn? Var detta resultatet av en enskild persons spruckna säkring eller var det ett budskap från någon organisation? Ska vi tolka det som spända muskler och att nästa gång kommer de att träffa käften på oss? Under schemat med alla teknikaliteter svävar människan som är bedövad. Vem som helst hade kunnat vara på fel plats vid fel tidpunkt, även om utformningen tyder mer på en markering/varning än en trägen ansträngning att ställa till med stor folkmassaker. Tack och lov blev det bara galningen som strök med. Jag lider med den ovetande och för-resten-av-livet-återbetalande familjen så mycket jag kan leva mig in i deras katastrof. Någonstans kan jag inte gå längre, för jag kan inte föreställa mig vilka personliga konsekvenser detta får för barnen.

Skrivande handlar ofta om att sticka ut, om att ge uttryck för aspekter och synätt som ej belysts och om att efterlämna avtryck. I sådana fall är det snarare styrka i det mediokra, det gråa och det som inte avviker en bokstav från vad vettet och förnuftet säger. Förutom dårskap, skada och skräck har bombaren bidragit med ännu en klapp – specifikt för oss svenska muslimer. Han har bränt våra ord och försvagat vår svenskhet. Detta faktum behöver inte vara spritt eller allmänt utan det räcker med de procent som han har skänkt de extrema hatpartierna. Få saker kunde toppa detta attentat i syfte att försvaga vår mänsklighet. Kärlek kan aldrig göra sig mätbar i våld, blod och lidande. Till terroristen finns det bara en sak att säga, om han svävar i sitt intet och väntar på hyllningar:

Det finns absolut ingenting i dig och ditt dåd som jag känner någon som helst tillhörighet till. Det finns inget gemensamt mellan mig och dig – mer än att du bestod av mänskliga celler och att också gör det. Jag vet inte hur du levde, men din död blev en spotthink, fylld med förakt och fördömanden för dig och de som orättmätigt associeras med dig. Jag kan inte förvänta mig någon barmhärtighet mot andra av en person som behandlat sin familj som du gjort men du är förbi det. Om du har gjort detta vid dina sinnens fulla bruk och av egen övertygelse - med eller utan andras hjälp - så knäböjer jag inför herren om att du ska brinna för all evighet. Åter och åter igen.

14 kommentarer:

Anonym sa...

Inte alla muslimer år terorister !
Men ALLA terorister år muslimer!!!!!!!!!!!!
Punkt slut med diskusioner.
Alla ska bort!!!!!
Snabt!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

THE Banana sa...

Ser du, terroristen, vilka okunniga knäppgökar du bussat på oskyldiga människor?

Anonym sa...

Knäppgökar som borde ta en intensiv SFI-kurs:)

THE Banana sa...

Hah! Varför tänkte inte jag på det?

Anna sa...

Det du skriver direkt till förövaren kan jag inte annat än att instämma i, men det tragiska och det skrämmande är ju att han trodde att han gjorde nåt gott, att han förmodligen inte var en ond människa.
Hur hanterar vi det? Och med vi menar jag alla vi andra som vet att det han gjorde var ont - ateister, kristna, muslimer, judar o.s.v.

Jerry sa...

Man blir äcklad av att hädelsen används till "Var beredd! Skydda ditt liv & din familj! Få gratis offert livförsäkring vid http://budurl.com/insuranceadvisor"; http://www.youtube.com/watch?v=NTgLVIlvykY !!!

THE Banana sa...

Hur hanterar vi dom som välsignar sina bomber som goda, vare sig de bär dem runt midjan, detonerar dem på håll eller avfyrar dem från rampar och fordon? Hur hanterar vi människor som gör politik och kamp av idéer som menar att när de utför fruktansvärda illdåd mot oskyldiga människor så ska dessa dömas efter deras syfte men när andra gör det så ska deras dömas av konsekvenserna? Hur hanterar vi tänkare som försvarar sina massakrer som guds fria gåva till de massakrerade och som kompensatoriska hämndaktioner som jämnar ut ansvar – milligram för milligram?

Eviga frågor som det kan finnas lika många svar på som dagar i våra liv. Jag önskar att jag hade en klarare kristallkula än alla andra.

Jerry:

det finns nog folk till allt.

Johannes Forsblom sa...

Alla som vill veta mer om islamistisk fundamentalism bör läsa boken:

"The Closing of the Muslim Mind: How Intellectual Suicide Created the Modern Islamist" (2010) av Robert R. Reilly.

http://www.amazon.com/Closing-Muslim-Mind-Intellectual-Islamist/dp/1933859911/ref=sr_1_1?ie=UTF8&s=books&qid=1290292256&sr=8-1

(finns även på adlibris och bokus)

Eller se en videoföreläsning med författaren. (efter föreläsningen som är på 40-45 minuter är det en öppen frågestund).

http://www.heritage.org/events/2010/05/the-closing-of-the-muslim-mind-how-intellectual-suicide-created-the-modern-islamist-crisis

Mer om författaren:

Robert R. Reilly är en Senior Fellow vid American Foreign Policy och han har skrivit flera artiklar för Wall Street Journal, Washington Post, Readers Digest, och National Review, bland många andra publikationer. Som före detta chef för Voice of America, har han undervisat vid National Defense University och tjänstgjort i Vita huset och för försvarsministern. Reilly är också styrelseledamot i Middle East Media Research Institute och han bor nära Washington DC.

THE Banana sa...

Johannes:

Jag har sett videon, vilken får betraktas som en synopsis av boken, och slutsatserna han drar är bland det dummaste jag hört. Att kalla sig för akademiker och borste från lokala geopolitiska, ekonomiska, sociala och inte minst dynamiska effekter och istället referera till en historisk epok som allsmäktig faktor genom varje hörn som härbärgar en muslim – det är pinsamt för att inte säga en skam. Inte undra på att han har varit de tok-konservativas favorit, inte undra på att Heritage foundation bjuder in honom för att kittla deras perversioner och inte undra på att du (http://www.sourze.se/Johannes_Forsblom_10692774_a.asp) gillar hans ord.

Anna sa...

Jag tycker Reilly var intressant.
Jag har ofta funderat kring varför den muslimska världen hamnat på efterkälken inom alla områden. För det var ju en gång en blomstrande mäktig kultur. Det här kan vara en delförklaring. Anser man att människan inte har nån fri vilja och att vi inte vet skillnaden på ont och gott utan att bli tillsagda vad som är ont och gott, då lär vi inte heller utveckla samhället.
Ligger det något i hans beskrivning av muslimskt tänkande (och även tidigare kristet och judiskt) att om Gud är omnipotent så är allt ett uttryck för Guds vilja? Är det en uppfattning som omfattas av muslimer i dag?
Den synen ändrades i väst genom reformationen. Då fick människan ansvar för sina handlingar.
Jag tycker mig ha observerat att fatalism är vanligare bland muslimer än bland ”main stream”-kristna.
Är det meningslöst att försöka förstå Gud?
Ligger det nåt i hans påstående att muslimer av den här skolan anser att mord är inte ont i sig, utan det är ont för att Gud säger att det är ont, och i morgon kan Gud ändra sig?
Du får ursäkta att jag ställer alla dessa frågor till dig, men det föll sig naturligt när jag såg videon.

THE Banana sa...

Anna:

Du får själv förklara vad ”alla områden” innebär, för tolkar man det rakt av så verkar du mena att länder med muslimsk majoritet har hamnat efter alla andra i världen på alla mätbara sätt och vis – vilken är osanningens definition. Detta ger också underförstådd mening om att de förändringar alla andra genomfört har alltid varit progressiva och lett till positiv utveckling – vilket också är en annan definition av osanning.

Jag anser inte att Reilly har någon poäng alls. Inom muslimsk livsuppfattning är ödet en komponent. Men ödet är i händerna på Gud och den har ingen människa insyn i. Att göra anspråk på Guds ställning är att begå det stora misstaget inom islamisk livssyn. I och med vår kompletta okunskap gällande ödets förlopp har vi en sak att guida oss och det är vår egen uppfattning. Vi får vägledning, genom koranen, men vår uppfattning är det som styr oss mot eller från beslut och gärningar. Med detta som bas det har man alltid stått tillsvars för sina handlingar och endast sina egna personliga – utifrån de syften som man hade när man beslutade om och begick dem. Det finns ingen vits med den fria viljan om den inte är så fri som den kan vara i de individuella besluten, med det ultimata valet att vilja tro eller inte.

Som människa gör man sitt bästa och det som är utöver ens förmåga inväntar man Guds barmhärtighet för. Detta är dock ingen frisedel för förnuftet, snarare tvärtom. Att i ovetskap/okunskap/oaktsamhet ta fel beslut är betydligt mindre allvarligt än att medvetet göra det. Världen kanske inte uppfattar den så, men det problemet finns för alla domstolar och rättsväsenden. Om vi ska ta mord som exempel så är medvetet mord inte bara ett brott mot den enskilda människan – eftersom en människa är produkten av Guds vackraste verk och som Gud personligen uttryck kärlek och respekt för - utan även ett brott mot Guds rike. Detta är en moralkod som inte är övergående eller en produkt av sin tid. Muslimer ser den muslimska livsstilen som evig och profeten Muhammeds (fvöh) budskap var det sista och förslutande steget av dess fullbordande. De principer som finns är eviga som är goda principer för nya världar. Hur ska man ställa sig till cybermobbning? Eller fildelning? Eller ekonomiskt surrogatmoderskap? Eller fri marknad och globalisering? Eller år 2233 när man har fulländat tekniken att odla upp genetiska kopior av människor för att avliva dem och transplantera organ från dem till originalen?

I en dynamisk värld bildas grupperingar som uppfattas som avvikande och grupperingar som faktiskt är avvikande. I den kokande och dynamiska världen som har tecknat dåtidens islamiska värld så det varit allt annat än homogent. Det enklaste sättet att se rotlösheten av det som Reilly talar om är att betrakta perioden mellan de händelser och debatt som ägt rum och nutiden. I Reillys mening ska allt har gått sakta men säkert ner och att detta ska vara en pågående process (har vi nått nollpunkten). Att den perioden innefattat mäktiga och för sin tid de främsta imperierna – såsom ottomanska, persiska, centralasiatiska och afrikanska – behandlas som en obetydlig detalj. Vi som bor i denna tid är som alla andra före oss – ve ser oss som tidens navel – men faktum kvarstår att vi befinner oss av en tid som är produkten av sina omständigheter och att tider har förändrats betydligt snabbare än vad Reilly verkar vilja se.

Anna sa...

Även om man både utifrån religiösa (gud styr varje skeende), filosofiska (vad är vilja och vad är frihet?) och biologiska (vårt tänkande styrs av kemiska processer utanför vår kontroll) utgångspunkter kan argumentera för att människan inte har en fri vilja så är det för oss i det dagliga livet irrelevant. Så jag presumerar att jag har en fri vilja och moraliskt ansvar för mina handlingar – precis som du gör. Det som skiljer oss åt är att jag lutar mer åt den biologiska förklaringen än att en gud styr mitt öde.

Jag menar naturligtvis inte att länder där islam antingen är statsreligion eller den dominerande religionen ligger sämst till i alla avseenden – politiskt, socialt och ekonomiskt – men det går inte att undgå att se att muslimska länder har dåliga resultat i alla dessa avseenden. Dock var ju det muslimska väldet en gång det mäktigaste. När det gäller stater är det ju så att de starkaste dominerar. Sen flera århundraden har de västeuropeiska länderna dominerat, men det ser inte ut att bli så i framtiden.
Då är frågan vad var det som gjorde att muslimska länder förlorade sitt övertag? Och där tror jag att Reilly har en del av förklaringen – om än inte hela. För jag tror att det är avgörande för ett samhälles framgång att det är tillåtande för nytänkande, att inte varje generation pressas in i samma intellektuella och filosofiska form.

THE Banana sa...

Anna;

Som naturvetare har jag viss insyn i hur biologiska processer pågår och det som jag övertygats om efter alla år är att de inte är i händerna på slumpens nycker. Inte ens när det finns störningar i form av missbildningar eller sjukdomar. Vår fria vilja är så pass reell som vår uppfattningsförmåga kan registrera.

Gällande länder med en majoritet som muslimer så finner jag inget fog för att ditt påstående skulle stämma särskild bra överens med verkligheten. Olika länder har utvecklats utifrån sina förutsättningar och de är olika bra på olika saker. Faktum är att det finns sådana länder som per capita överträffar de flesta västländer inom sina respektive områden. För det mesta är pseudoanalytiker (Reilly) pigga på att samla alla faktorer under en och samma tack för att ge det en rubrik värd att minnas. Vi har sett detta förut: Clash of civilizations, the war to end wars etc. Det blir något slags magiskt piller som botar alla symtom och sjukdomar. Ett påstående som besvarar alla infallsvinklar – lokala som regionala och nationella. Det finns inget som stödjer detta. Den muslimska världen är stort, mycket stort, och stora regioner har verkat och utvecklats under stora delar av historien utan större inflytande från de andra. Den västliga globala dominansen som åberopas har inte sin enkla förklaring i att väst avreligioniferades då den de facto inleddes med religionen som stöd och ledande faktor. Ser vi till de senaste 150 åren, som förmodligen i de flestas ögon definierar den ”misslyckade muslimska världens nutid”, så finner man betydlig fler svar än att nationer och religiösa etablissemang ska ha betett sig som nackade höns i händerna på passiviserande livsuppfattning. Ännu mera intressant är det att de styrande organen under e senast 100 åren har till största del utgjorts av sekulära och nationalistiska rörelser med religion som hatobjekt. Liberalen har kapat friheter, den konservative har raderat folkets intressen och socialisten har berövat folk på deras livsnödvändigheter. En av profetens traditioner pläderar att:

even if you knew that the world would end tomorrow, you should plant a tree.

Inte speciellt värdenihilistisk blindfarelse utan snarare progressive livsuppfattning.

Anna sa...

Världen är komplex och alla försök att hitta mönster och förklaringar blir förenklingar. Det är svårt att undvika.
Kanske kommer allt tumult vi ser nu att mynna ut i nåt bättre - i nya insikter och nya framsteg för människan.
Europa hade sina religionskrig, och protestantismens framgångar ser jag som att människors potential frigjordes från en stagnerad katolsk kyrka.
Nu får vi se vad som händer i den muslimska världen. Jag ser det som en katastrof oavsett om wahhabismens Saudiarabien eller Ahmadinejads Iran avgår med segern.
Jag är glad att du tog dig tid att resonera med mig.