The pied pipers from Holmen

Herdins har ändrat om sin kampanj (sidan 46). Punkarens tuppkam och den ansiktslösa vickande kvinnorumpan i tighta byxor är lättare att bära infört allmänhetens ögon än ett kvinnoansikte i niqab. Visserligen inledde den rasistiska hatbloggosfären en mejlbombarderingskampanj mot företaget vilket mycket väl kan ha påverkar beslutet att klippa bort kvinnan. Istället har man sprängt in en vit man som bär på ett halsband med uråldrigt europeiskt motiv. Läget är åter normaliserat – vita personer i vita sysslor med vita etiketter. Dessa är de accepterade subkulturerna – hyllningar av hedninga-wannabes, anarkopunkare och objektiverade kvinnliga kroppsdelar. Jag mejlade Herdins men har ännu inte fått ett svar. Herdin är ändå ett företag som måste överleva och hotas det och dess intressen så öppet som hatbloggosfären demonstrerat så skulle nog de flesta tänka andra tankar. Detta är ett bekymmer som ligger djupare för våra folkvalda är trumslagarna. När liberalfascismen hettar till så stinker den som unken getsvett. Den skär genom alla skylande lager och parfymering är lika verksam som urin i ett hav. Har vi någon chans mot denna systematiska institutionaliserade hatprogrammering?

Man undrar verkligen det när en folkvald öppet deklarerar att hon kommer att köra över expertisutlåtanden om de inte faller hennes azurbruna ideologi i smaken. Folkpartisten Lotta Edholm talar ut i Newsmill om DO:s annalkande utredningsresultat om niqabfallet Alia Khalifa. Hon inleder med en syn som baseras på vad man kan tolka som fokus på barnet. Några av uppgifterna ger sken av saklighet som man faktiskt kan diskutera, men sen lyser getsvetten genom. Edholm kunde inte hålla sig utan tillät tungan slinta om niqaben, Sverige och vad hon förväntar sig av den oberoende statliga enheten DO. Det råder ingen tvekan om att Edholm går ut med en varning – blir det inte som vi tycker så är det fel och det tillåter inte vi. Det som till att börja med var ett omtänksamt och bekymrat skolborgarråd slår hastigt över till ett populistiskt poängplockande på de lägsta nivåerna. Mitt dumme f-n, det är ju trots allt Das Volksparei. Edholm börjar analysera inte bara religionsfrihetens inkonsekventa form utan dissekerar den niqabbärande kvinnans själ och psyke efter ”bästa” förmåga. Kvar blir det ett hav av hathyllningar till den nye – Edholm talar om klockor, det verkar vara hennes sak när hon drar den tillbaka till kolonialtiden när de vite var läraren och vildingen var den skulle lyda.

Eftersom en del av debattartikeln riktades mot miljöpartiet i Stockholm replikerade de utpekade på samma plats. Det gillades inte av de riktigt azurbruna falangisterna så de reagerar unisont. Självaste doktor Mugg, alias Fredrik Malm, med hustrun Bajamaja kommer till undsättning! Också de, i egenskap av Stockholms- och riksdagspolitiker varnar DO för ”konsekvenser” om det blir fällande dom (läs Bouhamzas inlägg som gör slarvsylta av Bajamajas hyckleri). Det som utmärker doktors Muggs argumentation är att det inte verkar finnas en värld utanför hans sinnesstämning. Han vill inte lämna över sitt barn till en niqabklädd kvinna (som om Kungsholmen är en plats där traditionellt och religiöst klädda människor får typer av anställning där folk kan se dem) eftersom han vill identifiera personen (han är blind och döv för övrigt och det svarta spöken skrämmer Mugg) samt tillgodose barnets kommunikativa utveckling (i kulturer där kvinnor ofta bär niqab fattar ingen av den andra och alla krig beror på att de missförstår varandras mimiska signaler…). Att Alia själv ordnat med det tekniska är vind under paret Muggs sandaler. Deras profetior om det rasande Sverige under fötterna på 9 niqabbärande kvinnor är så brunt att det överträffar…..ja, ni får reda ut referensen själva.

Det ska återigen inte överraska den uppmärksamme. Varningarna om ”konsekvenser” är lustiga. Tidigare har Iran varnat om konsekvenser ifall Schweiz genomför minaretförbudet. Det lustiga blir den hycklande rundgången som Mugg & fru har hamnat i. Det brukar vara tal om frihet här och i andra länder, om demokrati, om mänskliga rättigheter och om respekt (selektiva sådana, givetvis). Dock var det azurbruna packets tystnad överbedövande under systerfolkpartiet SVP:s maktutövning och avskaffande av mänskliga rättigheter. Det indirekta argumentet från paret har varit att de har varit ”så upptagna”. Den som går på detta är muppare än mupp. Hyckleriets rundgång lyser av egen kraft och precis som de hann till undsättning av kolonialmentalisten så sympatiteg de med deras Schweiziska vapendragare. Alla vackra ord om människans värde såldes till priset av 2 röster som ändå pendlar mellan ND, SD och FP.

Vad ska man säga om storstads- och rikspolitiker som lägger ner så mycket på att vifta med hotande pekfingrar över en enda kvinnas klädsel men som fastnar med tungan i Dasseborg när ännu en anstormning manifesterar sig i den europeiska rasismoffensiven? Att rasismen sanktioneras av de folkvalda. Förtroendet har övergått i röstköp samtidigt som ödmjukheten har utrotas till förmån för hybris. Kolonialtänkande leder politikerna till uppviglande skolning av minoriteter och en kvinnas kamp för sin personlighet blir argument att strypa tusentals med. Att ett tvättmedelsföretag inte vågar stå emot detta är något man kan förstå helt och hållet.