Birth of a new kurdish state

Kurdistans mest öppna val har nått sitt slut och det är med både plus och minus som eftertankarna kommer. Kurdistanska listan fick egen majoritet och kan därmed fortsätta regera i 4 år till. Landet och regionen har lyckats komma en bit på vägen med den moderniseringsprocessen som har varit eftersträvad. En politisk pluralism, som är oberoende av gerillanationalism, har etablerat sig. En parlamentarisk opposition, om ännu ej mogen, kommer in med omfattande kraft. Inget val är utan sina skavanker men den som försöker ordna till det kan egentligen inte beskyllas för likgiltighet. IHEC, som själva har beskyllts för att vara partiska, har mottagit över 600 anmälningar. Dessa har klassats som alltifrån objektiva petitesser (observatör talar i telefon på arbetstid, partiobservatör medföljer analfabet röstare bakom skärmen för att hjälpa till med röstningen, överordnad höjt rösten mot underordnade) till svåra utredningsfall som kan få hela röstlådor diskvalificerade (dubbelröstning, skuggröster). Dock har man, med den bedömning som fanns fram till gårdagen då 98% av rösterna hade räknats som bas, uttryckt att de anmälningar som hade kommit in skulle på intet sätt ändra på valutgången. Utifrån detta har IHEC, FN, EU, arabförbundet samt oberoende observeringsorganisationer godkänt valet. Andra har visat sitt missnöje.

Dessvärre fick denna politiska hausse även en bitter eftersmak. Glädjeskott orsakade ett flertal människoskador samt 1 död. Fanatiska anhängare, främst ur Kurdistanska listans skara, har attackerat opponenternas förläggningar och misshandlat meningsmotståndare. Även om det har varit i begränsat skick under kort period är utvecklingen oroväckande. Attackerna har fördömts av såväl KRG som av KDP:s talesmän och det har kommit löften om grundlig utredning av händelseförloppet. Oppositionen, med förändringslistan som språkrör, lägger in en växel och summerar alla negativa händelser som valstöld och fullkomlig kollision (något som kontrasterar Nawshirwans tidigare ställning). Förändringslistans hyperaggressiva antagonism öppnar för obehagliga spekulationer om toppstyre som går mer ut på att vända sig emot PUK/KDP-koalitionen än verklig politisk opposition. Nawshirwans rykte hinner i kapp honom även som brutal krigsherre som under inbördeskriget var frenetisk förespråkare av utrotning av KDP. Röster börjar höjas från PUK:s läger om hans radikalism och part i korruptionen som har pågått. Att Nawshirwan går från en politisk gerillasoldat till tänkare till stenrik mediemagnat ger upphov till diverse frågeställningar. Om förändringslistans rop på reform hade egentligen börjat med den inre kretsen eller om det är ett tomt maktkamp lär tiden utvisa. En sak är säker - öppenheten lär använda sig av historian för att hålla svikare mot väggen.

Jag väljer att avsluta med en låt av mannen, myten, legenden Sivan Perwer:

Läs även tidigare inlägg om valet.