Misfortune of the doubt

Jag tänker inte analysera Dig eller Dina ord. Jag tänker inte låta lurpassande vargar få nys om några revor som de nöjsamt skulle slita itu. Jag har inte förmåga till rysande allegorier. Istället öppnar jag upp en djup brunn där mina frustrationer förskansat sig. Där återfinns Dina ord, som brukade tillhöra den klena men ändå icke-sinande trösten. Där fanns de ekandes, valsandes, slåendes. Jag försvarade Dig, om och om igen. Jag försvarade Dig av mänskligt broderskap inför Gud. Jag försvarade Dig som sanningsföreträdare. Jag försvarade Dig för att Du försvarade mig. Jag låter detta vara mellan Dig och mig för jag är vilsen. Du står för saker som hånar broderskap, som försummar företrädaransvaret och som gör mig till vargarnas måltavla.

Profeten tvivlade på sitt budskap när han introducerades för det. Ghazali tvivlade på Guds existens under sin storhetstid. Guds främsta koraniska utmaning är att läsaren, med sitt tvivel, ska jäva budskapet. Tvivlandet på det självklara och det icke-självklara är ett sundhetstecken som påvisar det ostatiska intellektet. Inget är för sakralt, för kontroversiellt för att inte betvivlas. Dess tillämpande markerar ens progressiva beredskap att rannsaka det heligaste inom en själv. Att tvivla är en gåva från Gud, för det tillhör förnuftet. Det som inte får betvivlas balanserar sig bräckligt på en kanylspets, ämnandes undvika de raserande vindpustarna. Det som inte tål att betvivlas är inte värdig förnuftets kalorier. Det är inte värt husrum på polemikens hyllor. Den som statuerar förbehåll är offer för sin egen enfald och rationella oduglighet.

Tvivlet får dock inte tillåtas få eget liv. Det får inte bli en demon med inbyggt syfte. Tvivlets penna har ingen funktion utan skrivunderlag. Det får inte konsumera en och förslava ens förnuft. Tvivlet är ingen organism och skapandet av en Frankenstein kan inte medla liv. Denna Frankenstein är inte snäll. Han gör saker som dränker Dig. Förbrödringen med gestalter från bruna avgrunder stöter bort omgivningen. När Dina färger börjar lukta av deras lera så vill få sitta bredvid Dig. Vi som har varit hand i hand med Dig ser Dig rycka bort Dina händer. Huvudets myror lurar i oss att vi har utnyttjas hela tiden. Jag försöker kväva dem och åter låta förnuftet föra befälet. Alla har vi samma tankar - vem är Du och vad har Du gjort av honom vi hade lärt känna?

Jag vill inte tro att katastrofen var förlösande för omvändelsen. Jag vill inte tro att vi har förletts. Jag vill inte tänka tanken att Du numera är den som matar bestarna med delikatesser. Du har fått dem i Ditt grepp och Du fluktuerar deras blodtryck, och likaså deras offensiva aggressivitet, efter Din egen vilja. De tar tacksamt emot Dig med öppna armar, Dina ord har blivit förverkligandet av deras våtaste drömmar. Broder, de har aldrig skytt några tillgängliga medel för att kväsa våra spruckna röster. När Du eggar deras blodstörst så ger de sig på oss. De spränger upp den tredje vägen och där finns de flesta av oss människor. Du försöker bränna ner huset med monstret i det, men glömmer att vi alla är på insidan. Du kan inte bli en av dem, Du får inte bli det.

Hör mig när jag säger detta - jag söker Dig. Jag har inte dragit mig tillbaka och jag talar inte för någon annan. Vi må se likadana ut och det finns ulvar i fårakläder. Vi som känner igen Dig vet att Du också känner igen oss. Tappa inte bort oss bland fårskallarna. Vi finns här, men vi kan inte komma dit Du har tagit Dig. Vi tror på Dig och vi tror inte att guld kan bli dynga, hur länge än klimpen ligger i latrinen. Vi är lika mycket emot flosklers ambassadörer som Du är och vi tror att guld skiner bäst. Jag återkallar Dig, broder. jag vill inte ge upp:

Om det är ett skämt så är det inget roligt längre.

Om det är allvar så är det chockerande.

Om det är ett experiment så har Du bevisat Din poäng. Du har övertrasserat alla dess etiska föreskrifter, men Du har också påvisat kulturelitens svaghet och anlag för att ta den enklaste vägen ut.

Om det var en Vilks-utmaning av yttrandefriheten så är det dömt att misslyckas. Det står klart att yttrandefriheten inte är något som slösas på folk som oss. Vi har mycket att göra för att komma dit och Du behöver inte sällskapa dem för att slå dem. Du kan inte slå dem i deras eget rävspel.

Du offrar Dig inte, Du blir ingen martyr. Du korsfästs av gamarna och gravskändarna och Ditt värdefulla blod kommer att smetas på våra ansikten. De njuter när familjen bryts upp. Jag hoppas att vi alla har haft fel om Dig. Jag hoppas att Du får oss alla att skämmas. Vi kan inte stå bredvid Dig längre men vi kommer alltid att vara hoppfulla. Jag hoppas att Du med egna ord överraskar oss. Då har vårt missledda tvivel gjort oss till bättre människor.

AB1, AB2, AB3, AB4, AB5, Ab6, EP1, EP2, Dagen1, Dagen2, Dagen3, bildens innehavare.